Har hittat ett sätt att blogga/sätta status i Facebook

Har äntligen hittat ett sätt att skriva statusmeddelande i Facebook, SAMTIDIGT som detta hamnar som ett blogg-inlägg i min blogg (hg.puke.se). Det är en sajt som hetter cellspin.net som fixar det. iPhone klient (15kr) finns.

Så är spexäventyret över, för den här gången

Så hade spexet äntligen premiär, och ytterligare två föreställningar. Och allt var fantastiskt kul! Fullsatta salonger alla tre gångerna, jättekul människor att jobba ihop med, och en del slit med att lära sig alla sex (!) repliker (som grävare ”Kal” från Göteborg), fyra sångtexter (en som adelsman, en som grävare och två finalnummer) och ett antal danssteg. Publiken gillade tillställningen och själv kan jag konstatera att jag själv inte sett något bättre spex, med möjligt undantag av ”Kung mot sin vilja” för ca 25 år sedan. Martha tyckte likadant.

Nu är det inte utan sorg i hjärtat och lite ”spex-baksmälla” man kan konstatera att det dröjer minst 5 år till nästa jubiléum. Om jag skall vara med då? Klart jag skall – om jag får!

Jubelfesten efter sista föreställningen var en av de större fester jag varit med på – jag tror vi var 240 spexare och respektive (i många fall har paren hittat varandra i spexet), så det gick åt en stor lokal. Lokalen var helt ny för mig – den kallas Mesopotamien och ligger i Jägarvallen. Massor av gyckel blev det förstås, och själv blev jag inbladad i ett ”piko-spex”, dvs en jätteliten version av Göta Kanal 1 – Linköpings allra första egna studentspex. Eftersom den ursprunglige Baltzar von Platen inte var med på festen fick jag nöjet att spela den rollen.

Nu längtar jag efter nästa spex!

På scen igen efter 30 års väntan

Nästa onsdag, dvs den 25:e November har Jubiléumsspexet ”Göta Kanal 2″ premiär på Forumteatern i Linköping. Det är 30 år sedan vi satte upp Göta Kanal första gången! Jag spelade då den engelske kanalexperten Thomas Telford, och sedan dess har jag inte spelat någon roll alls, kan man säga… Men nu är det dags igen! i Göta Kanal 2 skall jag vara grävare (och adelsman, fast i omvänd ordning… låter det krångligt? Gå och se spexet så förstår du hur det hänger ihop). Egentligen skulle jag bara vara med i ett körstycke, men innan jag visste ordet av hade jag lovat att dessutom dansa i ett nummer, säga 6 repliker och sjunga i ytterligare två stycken.
Det är inte utan att jag nu börjar bli lite nervös för att jag skall glömma texterna. Noter är jag bra på att lära mig, men text är desto värre. Nåja, får jag bara nöta några gånger i helgen skall det väl gå. Hoppas jag!
Spexet är helt nyskrivet och har ingenting mer än namnet gemensamt med det spex vi gjorde för 30 år sedan. Vi hade första sammanhängande repet i början av veckan, och tro det eller ej, men det finns faktiskt en handling. Och den är kul! Och mina medskådespelare är fantastiska!
Vi kommer att göra tre föreställningar: En på onsdag, en på fredag och den sista på lördag. Vi avslutar med en stor jubiléumsfest dit ca 240 personer har anmält sig! Det skall bli kul! Martha kommer att vara med på festen. Bella och Adde tar hand om Amelie.

Intrång på web-hotellet

Satt hela kvällen igår och rensade ut skadlig kod från en mängd filer på mina web-platser (t ex den här). Någon/något hade lagt en en referens till en s k ”iframe” som pekade på sajten davtraff.com. Denna iframe laddas in i besökarens webläsare utan att det märks, eftersom den är osynlig. Webläsaren hämtar sedan skadlig kod från sajten som iframen pekar på. Denna skadliga kod kan t ex utgöras av trojaner eller virus.

Hur lyckades förövaren lägga in denna skadliga kod på mina sajter?
Ingen aning. Men troligen har han/hon/den/det lyckats lista ut mitt lösenord och fått direkt tillgång till hela sajten. Därför har jag nu bytt lösenord överallt.

Hur blir man av med skräpet? Ingen mirakelkur här utan bara hårt arbete: Uppdatera all programvara (t ex Wordpress) till senaste, säkra, versionen för att undvika framtida intrång. Redigera alla filer som innehåller den skadliga koden (en rad) manuellt. Det blir många filer, kan jag säga…

Pust och stön, men nu är det klart. Så när som på foto-sajten (gallery) som behöver mer jobb innan jag kan släppa på folk igen.

vilken bild väljer man?

svårt att välja bild till tack-kortet till Amelies dopgäster. trots över 100 bilder är inte Martha helt nöjd med någon av dem

vilken bild väljer man?

svårt att välja bild till tack-kortet till Amelies dopgäster. trots över 100 bilder är inte Martha helt nöjd med någon av dem

vilken bild väljer man?

svårt att välja bild till tack-kortet till Amelies dopgäster. trots över 100 bilder är inte Martha helt nöjd med någon av dem

vilken bild väljer man?

svårt att välja bild till tack-kortet till Amelies dopgäster. trots över 100 bilder är inte Martha helt nöjd med någon av dem

Två veckor med iPhone 3GS

 

Så kom den då äntligen. Min iPhone 3GS, som jag efter mycket vånda och bryderier bestämt mig för att inhandla. Den släpptes ju i butikerna fredagen 31:e juli, men inte förrän måndagen därefter hade jag tagit beslutet att köpa den. Och då var den naturligtvis slut, så det blev till att vänta. Varför jag tvekade? Den är skamligt dyr. Den är låst till vad Apple anser att den skall klara. Den har inte multi-tasking. Dess kamera är på ynka 3 megapixel. Och den är underbar. Helt enkelt bäst. Låt mig förklara varför älskar den här telefonen, medan jag hatade Sony-Ericssons P1i:

Som alltid när det gäller Apples produkter så sätter man användarvänligheten i främsta rummet. Ingenting är svårt att förstå. Inget ligger dolt långt nere i ett krångligt menysystem. Ingen penna behövs för att peka. Fingrarna skall användas. Allt flyter på, ingen hackighet, ingen seghet. Och så är den väldigt snygg. Men detta är ändå inte det viktigaste. Det viktigaste stavas "appstore", och är Apples programvarubutik där man kan välja mellan sisådär 50 000 program. Ja, du läste rätt. Femtitusen. Många av dem är gratis, andra kostar en liten slant, men oftast väldigt lite. Jag har några program som jag har betalt 7 kr för, något jag har betalt 22 kr för och två – de dyraste – har jag gett hela 75 kronor för, men då var jag noga med att läsa recensionerna först.

Jämför man Sony-Ericssons P1 – en telefon som många av mina kollegor bär omkring på, och som jag fick av företaget för ca ett år sedan – så är skillnaden milsvidd. Nu kanske det inte är helt juste att jämföra en ett år gammal nalle från S-E med en sprillans ny från Apple, men jämförelsen hade varit likadan om vi tagit den ett år gamla iPhone 3G från Apple. Skillnaden är milsvid. P1:an var totalt ologisk i sina menyer. Det verkar som om varje applikation hade specats och designats av var sin egen organisation utan krav på samordning. Programutbudet var mycket skralt. Man behövde använda penna för att peka på skärmen. Och sist men inte minst, telefonen hade den otrevliga egenskapen att starta om sig mitt under långa telefonkonferenser. Den sa att den "startar om för att optimera minnet". I verkligheten torde det betyda "vi har en minnesläcka någonstans som S-E inte lyckats täta innan de släppte telefonen och nu har jag slut på minnet så det finns inget annat att göra än att starta om".

iPhone 3GS är verkligen snabb. Och det är mycket trevligt med inbyggd kompass. Detta tillsammans med den inbyggda GPS:en gör iPhone 3GS till ett fullvärdigt alternativ till en riktig handhållen GPS. Jag har två applikationer för ändamålet, en "Motion-X GPS" som så att säga ser ut som och funkar som en riktig GPS, och dels Geocaching.com för geocaching. Att geocacha med iPhone är helt underbart. Tidigare var vi tvugna att ta med oss en dator, en GPS och en handdator ut i fält för att klara av samma sak som iPhone nu gör på egen hand.

Vidare har jag hittat en superbra applikation för att implementera "Getting Things Done" metoden. Applikationen heter Pocket Informant och synkar sig mot Google Calendar och Toodledo.

Jag har också ett "andra minne" där jag skyfflar in saker som jag vill komma ihåg – webutklipp, textnoteringar, bilder (som automatiskt indexeras av tjänsten om den innehåller text), röstnoteringar och dokument. Denna tjänst heter Evernote. Kolla in det!

Till sist är iPhone 3GS en utmärkt underhållningsplattform ifall man får några minuter över. Det finns massor med bra och roliga spel och vad gäller grafiken så är den minst lika bra som på PSP eller Nintendo DS.

Så var det det här med nackdelarna: Hur kan jag leva med dem? Låt oss ta dem en och en:

1. 3-megapixel kamera. Du har hört det förr, men jag säger det igen: På en mobilkamera är det viktigare hur bra optiken är än hur många pixlar den har. Och optiken och bildbehandlingen på iPhone 3GS är riktigt bra. Autofokusen gör att kameran hittar skärpan för det mesta. Men ingen "blixt"? Nej, och tur är väl det. För hur fula blir inte blixt-bilder? Hellre ingen bild alls än en blixt-bild är min devis. Att kameran spelar in video i bra kvalitet är heller ingen nackdel…
2. Inlåsning. Ja, man är definitivt låst till vad Apple väljer att släppa ut. Men det de släpper ut är bra, och fler än 50 000 applikationer behöver man väl inte ha? Speciellt inte nu när man lovat att släppa Spotify. Men det är klart en nackdel att batteriet inte går att byta själv, det måste jag hålla med belackarna om.
3. Dyr. Ja. Men skall man ha det bästa får det kosta.
4. Ingen multitasking. Sant, det här saknar jag ibland, men jag antar att apple har tagit det här steget för att få deterministiska prestanda plus hålla nere batteriförbrukningen (som för övrigt varken är bättre eller sämre än någon annan smartphone jag har träffat på, dvs ganska dålig batteritid).

Återkommer säkert med fler statusrapporter här efterhand.

 

Testbloggar från Shozu

Shozu är en intressant tjänst som skickar upp material såsom foton till en mängd webverktyg samtidigt. T ex Flickr och Wordpress